torsdag 10 november 2011

relationer

Man har olika relationer till olika individer. Till familjen, kompisarna, killarna och hästen. Men detta in lägget kommer handla om min och Tuffs relation.

Allt började när jag provred han för ca 2 år sedan. Första gången jag såg honnom va i deras stallgång. Han såg nyfiken ut under all den där manen och pannluggen. Men han såg inte direkt ut som en sån ponny jag ville ha. Jag hade tänkt mig en smäcker med långa ben. Men när jag satt på honnom ändrades allt! Han va underbar inte alls som ponnyerna på ridskolan. Jag fick även hoppa några språng fast det känndes inte så bra. Han hoppade stort och med mycket rygg vilket jag inte va van vid. Efter ordentligt med tänkande bestämmde vi att vi ville prova att ha han på foder i 3 veckor för att prova lite. Vi åkte o hämtade honnom den 12/12 2009. Allt gick bra de första dagarna. Men när han insåg att jag inte va så tuff så började han krångla. Han stannade när man skulle leda in honnom till stallet. Pappa va tvungen att vifta med ett dressyrspö bakom honnom så att han skulle gå framåt. Sen gjorde han även samma sak när han skulle ut från stallet. När jag red ut stannade han och sen vände o skenade hem. I samma veva började han även krångla när han stog i stallgången. Trippade o ställde sig på bakbenen o höll på. Det va läskigt så jag började att borsta honnom i hans box. Det förendrade allt! Vi blev tryggare hos varandra. När inte han krånglade kunde jag slappna av och då fann Tuff lugn o ro hos mig!<3 samtidigt började vi även träna frihetsdressyr. Vilket lädde till ännu starkare band mellan oss!<3 vi fortsatte o träna i det och vi förstod varandra bättre o bättre. När vi förstog varandra på marken gick det även bättre när jag satt på hanns rygg. Det gick bättre på träning och tävling. Förra sommaren flyttade vi till ett större stall för större träningsmöjligheter. Så med hjälp med träning med duktiga tränare och min och Tuffs kärlek till varann så är vi här vi är idag. Nu borstar jag honnom ca 2-3 dagar i veckan i boxen rästen på stallgången. Nu står han där lugnt o fin därimot har han väldigt stor respäkt för människor han inte känner. Så när jag är med honnom själv i boxen det är då vi båda kan slappna av o komma närmare varandra!<3<3


Published with Blogger-droid v2.0.1

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar